soon to be... Pappa Niklas

När jag gick ut och gick tidigare idag så tänkte jag en del på våran graviditiet. När jag precis hade gått ut så gick jag och tänkte på att f*n det 22 veckor nu och det är 18 veckor kvar tills jag ska bli pappa. Det känns som att snart så kommer barnet. Det känns som att tiden går fort men ändå inte. Redan vecka 22, men det är ju ändå 18 veckor kvar till barnet kommer. Jag gick med lycka i mina tankar på detta. Tankar som att va dyrt det skulle vara om vi hade köpt allt nytt allt från kläder, späjlsäng, skötbord, vagn m.m. Vilken tur då att vi redan har barn i släkten. Vi har fått massa kläder allt från strl. 50 upp till 86. Säng är fixad lika så skötbord, vagn och en hel del grejor till som ska komma till användning när vårat barn kommer till världen.
Mina tankar va även att hoppas det går som jag vill på tisdag då jag ska in till Försvarsmakten och göra tester. Har sökt utbildning inom försvaret. Tankarna va även att jag måste få ett jobb snart eller jag bryter ihop. Det känns så. Blir rastlös av att inte ha något att göra. Vill inte gå tillbaka till min förre arbetsgivare då det va nära att jag skulle gå in i den berömda väggen som allt fler gör. Där jobbade man inga fasta tider även fast man hade en viss tid som man skulle sluta. Jag trivdes bättre på Volvo där jobbade man sin förväntade tid och sen va det bra med det. Ingen övertid varje dag utan om det skulle vara övertid så kom dom och frågade om man kunde jobba övertid, oftast på en lördag, men då hade man ju iaf chansen att planera in att jag kunde jobba eller inte.
Nu ska jag försöka få igång min dator som kraschat.